tomas o jag har varit på shoppingresa i huvudstan. buss tur och retur 100 kr. himla billigt det. tomas skulle köpa byxor (typ fair trade-brallor, kolla
www.kuyichi.com), jag tänkte mest titta, peka och tycka. vilken dag det blev sen! här är några ögonblicksbilder:
5 minuter in på bussresan (i höjd med Svampen) häller jag kaffe på tomas efter hastig inbromsning. som tur var var det mjölk i kaffet och tomas blir mest chockad, inga brännskador alltså. lite olämpligt kanske men det blev fina mönster. byxköpet kändes dock mer urgent än någonsin.
vi hinner såklart med ett besök på slottet och tomas får äntligen träffa en livs levande livgardist. han heter kristoffer och är antagligen från dalarna. vi lyckas locka ut honom från den lilla kuren och lägg märke till hur nära tomas står halvcirkelmarkeringen. modigt tomas.
stockholms smalaste gränd? här var det lätt att känna sig lite tjock. tyckte jag hittade en ganska skön ställning till slut ändå. avslappnat.
stockholm är ju staden där allt är tillåtet. allt utom medhavd matsäck. civil olydnad alltså, med hjälp av tomas berömda grova dubbelmackor med korv och med helt nya dimensioner smör. om man är inne på det här med att leva gränsöverskridande och ständigt bryta barriärer mellan människor kan vi rekommendera att börja med denna lite lagom provocerande aktion.
här en liten hälsning till våra kära kollektivvänner: har ni funderat på markiser? vore ursnyggt!
många timmar spenderades på STUK på Götgatan där de eftertraktade kuyichijeansen säljs. och tomas fick gott om tid att prova jeans. och testa jeans. här kollar han t ex om de funkar när man gör... så där.
det här funkar tydligen också. skönt. måste va bra jeans!
ett stort TACK vill vi rikta till Therese från ZTV som extraknäckte på STUK denna dag och vars hjälp inte kan överskattas.
hur slutade då äventyret? undrar ni säkert. jo, Tomas köpte till slut två par jeans, båda av ekologisk bomull, varav åtminstone ett par dessutom producerats enligt goda etiska principer. Bra jobbat, säger vi till oss själva!
men vänta... hur skevt låter det här? hur kan "produktion enligt goda etiska principer" handla om undantag i vår konsumtionsorienterade vardag? unfair.